Den seglande skärsliparen, del 1

Vagabonden Anders Andersson höll ihop med en kusin till min farmors far under några år på 1890-talet. Sedan jag började nysta i Anders liv har jag inte kunnat släppa honom. Hans finsk-värmländska ursprung, hans eländiga uppväxt, hans hårda tjuv- och vagabondliv och inte minst hans långa resa med min släkting Anna – man vill hela tiden veta mer!

Tiggarpojken

I nordvärmländska Östmark, nära norska gränsen, fanns och finns fortfarande ett torp som heter  Tennostorp under hemmanet Röjdoset. Där föddes den 19 april 1854 ett gossebarn som döptes till Anders. Fadern hette Anders Henriksson och modern Anna Johansdotter.

Östmark är genuin finnbygd. På 1600-talet invandrade stora grupper av finska svedjebönder till trakterna och det kryllar fortfarande av finska ortnamn i norra Värmland. Första nybyggare på Tennostorp var finnen Erik Tenhuinen i mitten av 1600-talet, och gårdsnamnet är bildat av hans efternamn. Anders hade finskt påbrå på både fädernet och mödernet, och på moderns sida var det just släkten Tenhuinen de härstammade från.

Gammalt foto av Röjdoset. Värmlands Museums fotodatabas

Av de fem barnen i syskonskaran var Anders yngst. Bara tre av barnen nådde vuxen ålder. Föräldrarna dog 1869 respektive 1870 och sedan fick Anders och systern Kajsa tigga ihop sitt levebröd. I husförhörslängden benämns de uttryckligen ”tiggare”, något jag inte sett någon annanstans. Östmark var mycket fattigt vid den här tiden. En tid senare skrev en präst i kyrkboken: ”Hans uppfostran synes hafva blifvit högst vårdslösad. Under sin barndom lär han hafva gått omkring såsom tiggar­gosse, men äfven någon tid varit vallgosse.”

Anders vagabondliv hade redan börjat – 1877 skrev prästen: ”Wistats å obekant ort i omkr 10 år”. Redan i tidiga tonåren blev han alltså en landstrykare. Han tog säkert jobb här och där, men uppenbarligen stal han också, han åkte fast minst fyra gånger. Antagligen stal han för att överleva.

Kåkfararen

Under en tioårsperiod mellan 1876 och 1886 satt Anders i fängelse åtminstone fyra gånger, alltid för stöld, och av fängelseorterna förstår man att han rörde sig över ganska stora områden. Dessutom skickades han av myndigheterna kors och tvärs mellan olika institutioner.

Foto från frigivningsakt, Långholmen 1881. Register över frigivna straffångar, Riksarkivet SVAR

Mellan 1879 och 1881 satt Anders på Långholmen i Stockholm. På fotot från frigivningsakten är han omkring 25 år. Nog ser man vaksamhet och kanske rädsla i blicken. I akten berättas att han är 5,41 fot lång, har ordinär kroppsbyggnad, ljusbruna ögon, brunt hår, stor krokig näsa och liten mun. Han har ”ett större ärr å högra handen samt flere ärr å inre sidan av högra låret”.

På Långholmen satt han för ”å särskilda tider och ställen dels med dels utan inbrott föröfvad stöld samt för inbrott utan tillgrepp”. Underbart gammalt språk! Förutom fängelsestraffet skulle han ”i 6 år deröfver vara medborgerligt förtroende förlustig”. Att förlora sitt medborgerliga förtroende innebar bland annat att man inte fick rösta, gifta sig eller vittna inför rätta och att man inte fick inneha vissa typer av tjänster, till exempel lärare. Inte heller fick man idka handel i någon större omfattning. Det var i praktiken en sorts omyndigförklaring, som givetvis inte gjorde det enklare för den dömde att få ett normalt liv utanför fängelsemurarna.

Under tiden i fängelset hade Anders åtminstone tidvis svårt att hålla sig i skinnet. I avsnittet Uppförandet inom fångvårdsanstalten i kyrkboken står det: ”Den 3/5 1881, 30 dagars förvaringscell för ohörsamhet och näsvist svar till Waktkonstapel. 1881 29/10 för oskickligt uppförande uti kyrkan, 2 dygns mörk cell.”

Centralfängelset Långholmen. Fotograf: Bertil Norberg. Stockholmskällan.

När Anders släpptes ur fängelset den 3 december 1881 hade han 13 kr och 37 öre på fickan och skickades hem till Östmark, utan arbete och utan medborgerligt förtroende. Men han hade vandringslusten i blodet och gav sig ut på luffen igen. 1883 dömdes han för lösdriveri till 4 års allmänt arbete. För lösdriveri kunde den dömas ”som stryker omkring utan att söka att ärligen försörja sig och tillika förer ett sådant levnadssätt att våda därav uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet”. Han skickades nu till Borghamn vid Vättern. Det fanns ett antal så kallade kronoarbetsstationer där tvångsarbete bedrevs i statlig regi och Borghamn var en av dem. Där bröt man kalksten, och sten därifrån har bland annat använts vid byggandet av Göta kanal och Nationalmuseum.

Skärsliparen

Skärsliparna reste runt och slipade saxar och knivar i gårdarna. Ofta uppfattades de enligt källorna som luffare och tjuvaktiga lösdrivare, och de var inte alltid så populära, fast antagligen nödvändiga för bönder och hantverkare.

Exakt när Anders började utöva detta yrke är svårt att veta, men det troliga är att det var efter fängelseåren. Han reste med båt, bland annat på Vänern. Och någon gång runt 1890 träffade han den tio år yngre Anna Eriksdotter från Ölme vid Vänerns strand. Deras gemensamma resa får bli del 2 i den här berättelsen.

Advertisements

Om Agneta Aglert

Skribent, släktforskare och egen. Visa alla inlägg av Agneta Aglert

4 responses to “Den seglande skärsliparen, del 1

  • Runt Karlstad | nu & då

    […] …och vill man läsa mer om Augustas syster Anna och hennes skärslipar-Anders så går det bra här: Den seglande skärsliparen […]

  • Marie

    Vad roligt att hitta din blogg! Jag släktforskar just nu om min sambo, och Anders Andersson är hans farfars morfar.
    Tack för det gedigna arbetet du gjort!

    • Agneta Aglert

      Hej och tack för kommentaren! Så kul med en släkting till Anders, han är en av mina favoriter i släktforskningen (om man nu får ha såna!). Trots att jag inte är släkt med honom utan med hans käresta. Blir förstås nyfiken på vilken av Anders döttrar som är din sambos farfars mor… Måste ju vara en av döttrarna till min Anna, antar jag.

      Lycka till med forskningen!

  • Helena

    Oj, vilken cliffhanger. Nu måste jag sitta här vid datorn och vänta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: