Järnvägshjältar

Tänk så mycket tåg man har åkt i sin dar. Fjärrtåg, pendeltåg och tunnelbana. Vareviga dag, egentligen, de senaste 30 åren eller så. Men så har jag också flera järnvägsmän i släkten!

Ånglok med personal, ca 1895. Bildkälla: Wikipedia

Far…

Min farmors far hade en halvbror som hette Anders Gustaf Larsson och var född i Väse i Värmland 1850. Efter flera år som dräng runt om i byarna i Väse slog sig Anders på en karriär som stationskarl. Då var man tvungen att bli rörlig och Anders lämnade nu Väse för Holms socken i Dalsland där han fått plats som stationskarl på Melleruds station. Där blev han bara kvar ett halvår, men det var starten på ett långt yrkesliv i järnvägens tjänst. Arbetsgivare tycks hela tiden ha varit Bergslagernas järnväg (BJ) som hade huvudkontor i Göteborg. Under 1870-talet byggde BJ en järnvägslinje mellan Göteborg och Falun via Kil – Sveriges största järnvägsprojekt om 478 km. Anders, liksom senare hans son, tjänstgjorde vid flera av sträckans stationer.

Vad gjorde då en stationskarl? När tågen ankom skulle stationskarlen vara på plats för att öppna vagnsdörrarna, ropa ut stationens namn och hjälpa avstigande med bagaget. Han skulle också lasta i och ur gods och sköta växlingsarbetet på banområdet. Stationsinspektorn och bokhållaren var närmaste chefer. (Källa: Järnvägsmuseets sida på www.trafikverket.se.)

Anders Gustaf återvände till Värmland några år och tjänstgjorde på stationerna i Brattfors, Lindfors och Daglösen. I Brattfors mötte han sin tillkommande, Sara Maria Nilsdotter. De gifte sig 1881.

I november 1889 lämnade Anders åter Värmland, denna gång för Göteborg. Nu hade han familjen med sig, Sara och de tre äldsta barnen. De kom till Kristine församling, med Tyska kyrkan mitt i stan, och blev denna församling trogen under alla de åtta år de stannade i staden. De tre yngsta barnen föddes under Göteborgsåren. Ganska tidigt blev Anders befordrad till stationskarlsförman.

Stationskarlar och annan personal vid Bergslagernas Järnvägar i Göteborg 1905. Bildkälla: Göteborgs stadsmuseums bilddatabas

När sekelskiftet närmade sig lockade Värmland igen och i maj 1897 flyttade de tillbaka till Lindfors station i Nyed, där han återgick till att vara stationskarl en period. Snart drog han sig dock tillbaka, efter ungefär 20 år i yrket, och blev hemmansägare på familjens lilla gård i Reparetorp.

…och son

Anders och Sara fick som sagt sex barn och äldst var sonen Karl Gustaf, född 1882 i Brattfors. Han gick i faderns fotspår och vigde sitt yrkesliv åt tågen och Bergslagens järnvägar (BJ), men det var inget självklart val. Året efter det att familjen kommit till Nyed återvände Karl Gustaf, som 16-åring, till Göteborgs Kristine. Redan då tog han namnet Lindberg, troligen inspirerad av hemorten Lindfors. Efter ett år begav han sig till Stockholm där han arbetade ett år som elektriker innan han flyttade tillbaka till Nyed lagom till julen 1900. Nu hade han sett sig om i världen ett tag och slog sig till ro i hela sex år hos föräldrarna. Han var verkstadsarbetare, kanske hade han redan kommit in vid järnvägen och skolades in i arbetet med tågen.

Lindfors järnvägsstation omkring år 1900. Bildkälla www.wermlandsbilder.se, Nyeds hembygdsförening

På höstkanten 1906 var han redo för sitt nya liv. Han flyttade nu till Fuxerna socken i Västergötland, där han arbetade som lokeldare i Lilla Edet. Åtta år tillbringade Karl Gustaf i Lilla Edet och Åmål innan han än en gång gav sig av till Göteborg. Nu hade han träffat Anna Johansson från Sätila i Västergötland och i april 1916 gifte de sig och bosatte sig i Göteborgsförsamlingen Gamlestad. Så småningom blev Karl Gustaf lokförare och 1922 flyttade han och hustrun till Öxnered på gränsen mellan Västergötland och Dalsland, som än idag är något av en järnvägsknutpunkt.

Bara 46 år gammal dog Karl Gustaf i Öxnered i september 1928. Han och Anna fick inga barn. Efter hans död levde Anna som änka i 40 år. Hon blev kvar i Öxnered en tid men flyttade så småningom till Alingsås, inte långt från födelseorten Sätila, där hon dog 1968.

Här syns hela sträckan Göteborg-Falun, där BJ byggde järnväg. När sträckan var ganska ny arbetade Anders och Karl på flera stationer: Göteborg, Lilla Edet, Öxnered (vid Vänersborg), Mellerud, Åmål och så de värmländska stationerna Brattfors, Lindfors och Daglösen, som alla ligger mellan Karlstad och Filipstad.

Advertisements

Om Agneta Aglert

Skribent, släktforskare och egen. Visa alla inlägg av Agneta Aglert

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: