Runt Karlstad

En fängslande person i min släktforskning är skärslipar-Anders från Öst­mark, som slog sig ihop med min farmors släkting Anna Eriksdotter och reste land och rike runt. Nu var det så att Anna hade en storasyster, Augusta (född 1862), och hon slog sig också ihop med en Anders, nämligen en Skoglund.

Även Skog­lunds gjorde ett slags resa. Nog var det vanligt att folk flyttade mellan torp och gårdar, men det som är lite speciellt med Augusta och Anders är att de under många år flyttade runt i Karlstad, min barndomsstad.

Den här berättelsen handlar mycket om Karlstad men historien om Skoglunds kan förhoppningsvis vara intressant även för den som inte känner till deras hemstad.

dscn1583

Klarälven, allestädes närvarande. Oktober 2008.

Augusta och Anders

Anders föddes i Väse 1863 som nummer två i en syskonskara på fem. Som ung begav han sig till Karlsborg i Västergötland för att bli soldat och hans soldatnamn blev Skoglund. I mitten på 1890-talet var han tillbaka i Väse och där träffade han änkan Augusta Eriksdotter. Hon hade varit gift med arbetaren Johan Edström som dött 1893. Två år senare, 1895, gifte sig Augusta och Anders. Hon hade två barn sedan tidigare och tillsammans fick de tre stycken.

Låt oss följa med familjen genom Karlstad. Flera av orterna kände jag inte till förut. När jag växte upp i staden på 1960- och 1970-talen var de redan borta – husen rivna och namnen försvunna – så det blev lite extra spännande att försöka ta reda på var de låg.

När blir man historisk?

Intressant att fundera över vad som är historia egentligen. När jag följer Skoglunds genom Karlstad bedriver jag släktforskning och kanske lite lokalhistorisk forskning. Samtidigt drar jag hela tiden paralleller till min egen uppväxt i staden. Och det slår mig att jag själv börjar bli om inte historisk så i alla fall en del av historien. Min barndom ligger ett halvsekel tillbaka i tiden, halvvägs till Skoglunds tid. Historia, det med. Man kan också fundera över hur städer och människoliv förändras i ett gemensamt flöde och hur barndomsstaden alltid och aldrig är sig lik.

img_0005

Östra bron. Vykort från seklets början. Egen samling.

På kartan

Karlstad kan liknas vid Stockholm: Tingvallastaden är ur-staden som motsvarar gamla stan med den gamla ursprungliga stadskärnan. Norr­strand skulle kunna motsvara Norrmalm och Våxnäs Kungsholmen. Det är ungefär samma väderstreck och kanske liknande relation till ursprungs­staden. Södermalm får en bra motsvarighet i Herrhagen. Skoglunds bebodde alla dessa stadsdelar.

Kartan visar mycket grovt på vilka adresser i Karlstad Skoglunds bodde.

karta_1923

Kartan är ett foto av kommunens karta från 1923 (som jag köpte på släktforskardagarna i Karlstad 2014).

Långnäs

Om vi räknar bort en kort vistelse i Grava runt sekelskiftet så var det 1905 som Skoglunds tog första steget i riktning mot Karlstad. De flyttade då över sockengränsen till Alster, närmare bestämt byn Långnäs (även kallad Långenäs) vid sjön Alstern. Torpet hette Skogen och Anders var arbetare.

När jag var barn plockade vi bär i Långnässkogen på somrarna. Det fanns ett favoritställe som vi återkom till gång efter gång. När vi fikade satte vi sugrör i en gammal murken stubbe och ofta satt rören kvar när vi kom tillbaka året därpå, om än lite blekta.

langnas_red

En ung bärplockare på Långnäs.

Tänk om man då hade vetat att en släkting till farmor bott på Långnäs en gång. Kanske fanns Skoglunds hus kvar på 1970-talet, om inte annat hade man kunnat fotografera platsen. Men det där med släkt­forsk­ning blev förstås inte intressant förrän flera decennier senare.

Tallåsen

Efter ett år på Långnäs flyttade Skoglunds 1906 till Karlstads landsförsamling. De kom först till Tall­åsen, en skogig höjd mellan stadsdelarna Gustavsberg och Våxnäs i västra Karlstad. Idag lever Tallåsen kvar i namn som Tallåsvägen och Tallåsens förskola men på Skoglunds tid låg ett stadsägt flerbostadshus på platsen. Huset var tre våningar högt och beboddes av mindre bemedlade familjer. De hade ofta många barn och huset ska ha kallats barnfabriken. Det kallades dessutom i folkmun för sköjerkåken vilket också kan ge en ledtråd till livet på Tallåsen.

Det är möjligt att Skoglunds var ”mindre bemedlade” men Anders tycks ändå alltid ha haft arbete och de verkar klara sig bra.

022yhz3k3eGV.jpg

Bilden från Tallåsen är lånad från Värmlands museums bildarkiv och föreställer ganska säkert det hus där Skoglunds bodde.

Örsholmen

Den här rätt stora holmen i Klarälvens delta är känd för tre saker: Örs­holmens gård, Örsholmens industriområde – och Örsholmsbadet. Det finns en liten tjärn mitt på holmen som föga förvånande heter Örsholms­tjärn. Där går det nog fortfarande att bada. Men det var en annan bad­plats som var den mest populära mellan 1970 och 1990, nämligen utomhusbadet med bassänger. Dit åkte familjer och stekte sig vid poolen som på Kanarieholmarna och där fanns dagläger för barn under sommar­loven.

När Augusta och Anders Skoglund med barn kom hit 1907 fanns varken bassänger eller industrier. Men Örsholmens gård fanns förstås och där var Anders ladugårdskarl de två år familjen stannade på hol­men. Nu tycks gården stå och förfalla och dess framtid vara oviss.

Kroppkärr

År 1909 var det dags för nästa stadsdel på Skoglunds färd. Det var Kroppkärr, någon kilometer norrut från Örsholmen. Kroppkärr är idag ett stort villaområde med äldre och nyare hus. På Skoglunds tid fanns inte mycket mer än Kroppkärrs gård, några torpstugor och en skola. Även här var Anders ladugårdskarl och de stannade i två år.

cgipict-img

Bild från Värmlandsarkivs bilddatabas. Ca 1950, fotograf L Ronge.

Kroppkärr är närmaste granne med Lorensberg där jag delvis växte upp. Bland annat gick jag i skola ett par år på nya Kropp­kärrs­skolan. På väg till skolan gick jag på bron över den gamla NKlJ-järnvägen (Nordmark – Klarälvens Järnväg) som gick från Skoghall till Filipstad via Karlstad och Uddeholmsverken i Hagfors. Varje morgon var det spännande att gå över bron: Tänk om det skulle komma ett tåg! Järnvägen lades ner 1990 och är nu ombyggd till cykelled hela vägen mellan Karlstad och Uddeholm.

Kroppkärrs gård var jag inte särskilt medveten om som barn. Den låg lite avsides och man hade aldrig ärende dit. Bilden ovan föreställer utsikten genom ladugårds­dörren, tänk så många gånger Anders sprungit ut och in där.

Nystrand

Familjen gjorde en kort avstickare till Frykerud, men 1912 var de tillbaka i Karlstads landsförsamling och trakterna vid Kropp­kärr. Den nya bostaden hette Nystrand och låg alldeles vid Kropp­kärrs­sjöns strand. Nystrand var en av en väldig massa tomter som avstyckades från Svin­bäckens hemman runt 1910. Det blev långa rader av små egnahem och de flesta fick namn.

Anders var grovarbetare under tiden på Nystrand. Barnen började bli stora men flera av dem var fortfarande med när familjen 1914 flyttade in till Karl­stads stads­för­samling och det som idag kallas Norrstrand.

Erikstad

De kom nu till Erikstad 7 på Norrstrand. Under tiden här hände det mycket i familjen. Barnen växte upp, fick yrken och barn, gifte sig och flyttade ut. Anders var grov­arbetare, ban­arbe­tare och gårdskarl om vartannat. De kom 1914 och församlingsboken för perioden är slut 1926 är de fortfarande kvar, så det var kanske bra på Erikstad. Anders var som sagt banarbetare tidvis och ett par av sönerna arbetade också vid järnvägen, som lokeldare och lok­putsare. Även garveriarbete ägnade sig sönerna åt. I båda fallen var när­heten till Haga en stor fördel. Det var bara att promenera längs älven fram till Östra bron, och över den, så var man framme. I Haga fanns Östra station för järnvägs­arbetarna. Haga var också fullt av hantverkare av olika slag, inte minst garverier.

img_0004

Vykort skickat 1911, egen samling. Troligen fotograferat från domkyrkotornet. Östra bron nära mitten. På bortre sidan om älven syns Norrstrand, på hitsidan Haga.

 

Tingvallastaden

Skoglunds nästa adress är extra intressant, både för mig personligen och ur ett Karlstadperspektiv. Omkring 1927 flyttade de nämligen över älven och in i Tingvallastaden. Adressen är hörnet Tingvallagatan 23 och Järnvägs­gatan 14 vid det så kallade residenstorget. Byggnaden kallades Ahlmarks­huset efter Ahlmarks rederi som hade kontor där. Det var ett stort tre­vånings­hus med plats för kontor och butiker. På gården fanns också ett stall. Anders blev nu gårdskarl i Ahlmarkshuset under ungefär ett år. Sedan flyttade familjen vidare till Herrhagen.

img_0006

Vykort, 1930-tal, egen samling. Residenstorget. Till vänster residenset, i hörnan Ahlmarkshuset.

Den rivningsiver som rådde i Sveriges stadskärnor på 1950- och 1960-talen drabbade även Ahlmarkshuset, som hade byggts efter den stora branden i Karlstad 1865. Huset revs runt 1960 för att ge plats åt Domus, vilket många förstås sörjer. Personligen är jag idag väldigt förtjust i Domushusets modernistiska arkitektur. Minns inte vad jag tyckte runt 1980, men då sommarjobbade jag i varuhuset ett par somrar. Det känns faktiskt lite som om jag varit kollega med Anders Skoglund, fast jag var där ett halvsekel efter honom och i ett helt annat hus.

img_0007

Vykort, ca 1960-tal, egen samling. Domus i samma hörna som Ahlmarks ovan.

I oktober 1999 brann Domus. Då hade jag sedan länge lämnat Karlstad, men det var ändå väldigt sorgligt. Mängder av minnen var – och är – förknippade med varuhuset, både shopping och jobb genom alla ungdoms­år. Tomten stod sedan tom i fem år innan bygget av en ny galleria påbörjades. Den heter MittiCity och är både snygg och trevlig, inte tu tal om det. Men nog saknar man Domus.

img_0154

Samma hörna en tredje gång, nu med MittiCity.

Mellqvistgatan

Anders fortsatte som gårdskarl på nästa adress, Mellqvistgatan 8 på Herrhagen. Dit kom de 1928, när Anders var 65 och Augusta 66 år. Att sluta arbeta var förstås inte att tänka på, folkpensionen infördes först 20 år senare. Men kanske var det en lugnare lunk där i skuggan av KMWs gjuteri lite i stadens utkant än i hetluften på förra adressen som ju låg – bok­stav­ligen! – mitticity.

De blev kvar här länge och för Anders blev det sista adress. I februari 1934 dog han av hjärtmuskelinflammation. Efter Anders död flyttade Augusta ett kvarter, till nummer 3 på samma gata. Året därefter, 1935, gick flytten till Långgatan.

Långgatan

På Herrhagen bodde också min farmor Agnes med föräldrar några år. När Augusta kom till Långgatan 1935 var Agnes utflugen och far i huset, Lars Olsson, som var Augustas kusin, hade gått bort ett par år tidigare. Hans hustru, mor Katrina, bodde kvar. Jag undrar så om familjerna kände varandra och umgicks. Katrina och Augusta var årsbarn och båda var änkor – de skulle ha kunnat ha både glädje och nytta av varandra.

p1090943

Den långa Långgatan, 2013.

I fem år bodde de båda änkorna samtidigt på Herrhagen. Katrina dog i augusti 1940 och Augusta levde till december 1945.

Augusta och Anders blev alltså inbitna Karlstadbor. Detsamma gäller deras barn – alla fem levde hela sina liv i solstan.

…och vill man läsa mer om Augustas syster Anna och hennes skärslipar-Anders så går det bra här: Den seglande skärsliparen

 

Annonser

Om Agneta Aglert

Skribent, släktforskare och egen. Visa alla inlägg av Agneta Aglert

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: