Konstapel Åkerblom

Det talas mycket om polisen i dessa dagar. Dagens poliskår är genomanalyserad från alla håll och kanter och jag tänkte som vanligt backa lite, närmare bestämt till tiden runt förra sekelskiftet. Det var då konstapel Åkerblom debuterade i polisyrket.

Min mammas farmor, Anna Åkerberg från Närkes Kil, hade en syster som hette Kristina. Kristina gifte sig med Erik Bilock från Järnboås och blev kvar i Bergslagen hela livet. Några år före bröllopet, 1880, fick hon dock en oäkta son, Gustaf Julius, alltså en kusin till min morfar. Jag kallar honom Julius här och hans efternamn var Åkerblom, kanske fick han det som ett slags soldat­namn. Från Hjulsjö i Örebro län kom Julius till nämligen Stockholm som nittonåring 1899, för att bli gardist vid Kungliga Göta livgarde.

IMG_7289

Bilden föreställer förstås inte livgardets kaserner från 1888 vid Linnégatan i Stockholm. De finns på andra sidan det här kvarteret. Eftersom jag råkar vara mer intresserad av 1970-talsarkitektur än 1880-talsdito var det Garnisonen jag plåtade när jag hade vägarna förbi.

Efter tre år i det militära lämnade Julius kasernerna vid Linnégatan 1902 men blev kvar i Stockholm. Han flyttade nu till Storkyrko­för­sam­lingen, där han blev poliskonstapel i Nikolai vaktdistrikt. Det fanns ingen regelrätt polisutbildning vid denna tid så den militära bak­grun­den var en bra merit.

SSMC001646S.jpg (800×641)

Nikolai polisstation 1896, bara några år innan Julius började sin tjänstgöring där. Fotograf: okänd. Källa: Stockholmskällan

 

Konstapel Åkerblom gifte sig 1904 med Anna Lovisa Eriksson från Hjulsjö. De bodde flera år på Kolmätargränd, i ett område av gamla stan som dessvärre är helt omgjort. Idag står stora kanslihus som tillhör riksdagen på den plats där flera små gränder tidigare gick mellan Västerlånggatan och Myntgatan nära Riddarhuset.

IMG_1739

Moderna pelargångar har ersatt passager som Kolmätargränd i denna del av gamla stan.

Paret fick två söner, Gustaf Algot, född 1904 och Harald Julius, född 1907. Med tiden gick något snett i äkten­skapet mellan Julius och Anna Lovisa. I novem­ber 1911 flyttade Julius ut från deras gemen­samma bostad till en egen lägenhet. Rote­mannen, som vid denna tid hade hand om folk­bok­föringen i Stockholm, noterade: ”Under Skilmessoprosessen Bor Mannen Kindstug 5 (1911-11) Hustrun Kvar Här.”

Skilsmässan blev klar den 29 augusti 1913 och bara fyra månader senare gifte Julius om sig med tjänarinnan Selma Vilhelmina Sundin. Bröllopet stod i Oskars församling på Östermalm där Selma var bosatt. Det var borgerlig vigsel med borgmästare Lindhagen som för­rättare. Selma var 46 år gammal, född 1867 och därmed 13 år äldre än maken. Hon tycks aldrig ha varit gift förut utan alltid ha tjänat som piga och hus­hållerska, i olika hem men också på ett par krogar i staden.

Men säg den lycka som varar beständigt – det stod inte på förrän Julius vistades på annan adress igen och den 4 december 1918, efter fem års äktenskap med Selma, blev det ännu en skilsmässa. Att poliser inte är lätta att leva med vet man ju från vår tids tv-deckare, och det verkar onekligen stämma på Julius. Han lämnade nu sin och Selmas bostad på Kindstugatan 5 för en adress på Lilla Nygatan, och de följande åren flyttade han runt på flera olika adresser i Gamla stan.

Julius tjänstgjorde i poliskåren från 1902 till sin död 1928. Det var en föränderlig tid för svensk polis. Exempelvis organiserade sig poliserna fackligt 1903 och 1910 inrättades den första polisutbildningen. Den hade ju inte Julius gått så det troliga är att han i stället fick en äldre kollega som mentor den första tiden. 1913 kom den första polisbilen till Stockholm, levererad av Scania-Vabis.

Första polisbilen från 1913, tillverkad av Scania-Vabis. Bilden är lånad från automobilhistoriska klubben Mässing & nickel. Okänd fotograf.

Under perioden fick polisen också polishundar, enhetlig uniform i hela landet, och till och med de första polissystrarna, som fick ta hand om kvinnor och barn på polisstationerna.

Den 21 november 1928 dog Julius på Sabbatsbergs sjukhus av en hjärn­sjuk­dom, eventuellt hjärninfarkt. Han var då skriven på Prästgatan i Gamla stan som frånskild poliskonstapel. I hans andra äktenskap föddes inga barn, Selma var ju till åren kommen när de gifte sig. I första giftet däremot, med Anna Lovisa, föddes två söner, som nämnts ovan.

Det är oklart om sönerna Gustaf Algot och Harald Julius fick några barn, men troligen fick de väl det. Och ännu en liten gren av den Åkerbergska Närke­släkten hade rotat sig i Stockholm. Deras farmors farfars far, Johan Åkerberg på Ekensberg, var en tidig Stockholmsfarare. Själv är jag en av de senare.

IMG_1744.JPG

Annonser

Om Agneta Aglert

Skribent, släktforskare och egen. Visa alla inlägg av Agneta Aglert

2 responses to “Konstapel Åkerblom

  • Yvonne Öhrvall

    Även jag hade en släkting som vid samma tid kom till Stockholm och blev polis. Min mormors bror George Ahlqvist som tagit värvning i det militära på Gotland och gick vidare som poliskonstapel 1912 på Kungsholmen. Jag har tänkt att Olympiaden 1912 krävde fler poliser och att det gjorde att George därför fick den möjligheten. Det sorgliga med George var att han själv hamnade bakom lås och bom 1919. Brottet var förfalskning och straffet avtjänades på Svartsjöanstalten. Trots försök att komma igen bl.a som byggmästare hos sin syster i Norrköping så slutade Georges dagar i självmord 1927….

    • Agneta Aglert

      Oj vilken sorglig historia. Men tack för att du berättade, väldigt intressant med fler polisöden. Kan nog stämma att OS krävde poliser, inte tänkt på det förut.
      /Agneta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: