Kategoriarkiv: Stationer

nu & då: Stationskultur, del 2

För närmare fyra år sedan skrev jag ett inlägg om några av de förändringar som nya Citybanan och Mälarbanan innebär för pendeltågsstationerna nordväst om Stockholm. Se Stationskultur.

Det var då. Sen dess har det förstås hänt massor med de stationer det handlade om där. Citybanan är snart färdig. Dags för del 2.

Den första stationen i det gamla inlägget var Karlberg och den är fortfarande intakt och i bruk. Nästa år stängs den dock, när nya Citybanan kör igång och station Odenplan tar över. Vad som ska hända sen med Karlberg verkar oklart, jag hoppas de gör om den till restauranger eller liknande och bevarar originalbyggnaden från 1932 så långt möjligt.

IMG_1093

Karlbergs station 2011.

Barkarby

Mälarbanans utbyggnad genom Järfälla har de senaste åren varit i en lång, intensiv fas. Vid Barkarby pågår förändringen som bäst hösten 2016. Den gamla stationen är riven och den nya snart klar att tas i bruk. Här följer ett bildsvep och vi börjar väl från början.

IMG_0001

Barkarby station. Foto 1940, egen samling. Okänd fotograf.

Alla stationer här ute i obygden var små stugor en gång i tiden. Den ursprungliga stationen vid det lantliga Barkarby öppnades 1878. På 1960-talet byggdes pendeltågstrafiken ut och en ny station kom till.

P1080270 - Copy

Barkarby station december 2012.

För ett par år sedan drog så nästa stora förändring igång, utbyggnaden av Mälarbanan. Nu skulle Barkarby station flyttas ett par hundra meter norrut. Tillfälliga perronger och utgångar byggdes och det gamla revs. De gamla gångtunnlarna med kakelkonst av Björn Sjöstedt stängdes, och jag förmodar att de är rivna vid det här laget. Men innan dess var det nån som var där och dokumenterade.

IMG_6499

Gångtunnel vid Barkarby station hösten 2015.

IMG_6500
En ny strömlinjeformad tunnelentré syntes snart intill den gamla gluggen med fin spaljé omkring.

IMG_0031

Ny och gammal tunnelmynning.

Nu, hösten 2016, är stationen som sagt snart klar och det nya huset börjar ta form. Det matchar molnen och liknar ett stort fartyg, tycker jag.

IMG_5658

Senare i höst ska det vara klart enligt planen.

Kallhäll

Så kallad brutalarkitektur, som bland annat kännetecknas av rå betong, stora dimensioner och få utsmyckningar, fascinerar mig mycket. En av de första brutalistiska byggnader jag lade märke till var Kallhälls station. Och då menar jag 1960-talsversionen. Men låt oss gå längre tillbaka även här. Den första stationen invigdes 1907. Det var i samma veva som Bolinders verkstäder flyttade ut till Kallhäll från centrala Stockholm. Järnvägen var ett viktigt transportmedel för verkstäderna för frakt av såväl varor och gods som folk.

IMG_0002

Kallhälls första station. Vykort postat 1918, egen samling.

Precis som i Barkarby krävdes en ny station på 1960-talet när bebyggelse och trafik ökade. Och det var nu som det brutalistiska stationshuset byggdes. Inför rivningen 2014 kunde byggnaden med rätta beskrivas som ful och bedagad. Samtidigt nästan rörande retronostalgisk.

IMG_3756IMG_3794 - Copy

Och så tog demoleringen fart. Det började med gångbron.

IMG_5676

IMG_5680 - Copy

Gångbron rivs sommaren 2014.

För att göra en lång historia kort, under åren som följde revs förstås även resten av stationen.

IMG_5703 - Copy

En tillfällig stationsbyggnad restes i andra änden av plattformen. Till den hörde en trappa och gångbro som särskilt vintertid orsakade mycket debatt på grund av halka och ranglighet. Själv har jag vanligtvis inga anlag för svindel men den där trappan fick mig alltid att klamra mig fast vid ledstången och låta bli att titta ner genom den ”perforerade” plåten.

IMG_9916

Sakta men säkert växte så det nya stationshuset i lärkträ upp, liksom ett likadant hus för trappan till busstationen. Och nya plattformar. Och så den nya gångbron, som bryter sig totalt mot trähusen och är en skrikande grå-grön balk över Kallhällsleden vid det gamla centrumet. Nåja… Det är ju nytt och fräscht i alla fall.

IMG_5416

Kallhälls nya station 2015.

Vi som gillar betong har fått ett annat praktverk att beundra i andra änden av plattformen, södra gångbron och trappan upp till den.

IMG_6643

Den 8 augusti 2016 invigdes hela kalaset. Roligt har det varit att följa och dokumentera den här förändringen i min hembygd. Många andra förändringar pågår också, i Kallhäll, Barkarby och Jakobsberg, på gott och ont. Återkommer om det.

IMG_5428

Lärkträ. Kallhälls station på invigningsdagen den 8 augusti 2016.

Annonser

nu & då: Älvsjö station

Älvsjö station. För många förknippad med Stockholmsmässan eller kanske med Ericssons många kontor i området. Ta en titt på bilden nedan, den är från 1890-talet och visar det dåvarande stationshuset, personal och resenärer. Och fina reklamskyltar!

Älvsjö station, 1890-tal

Älvsjö station, 1890-tal

Och så går vi över till nutid! På 1990-talet hade jag flera konsultuppdrag söder om Stockholm och Älvsjö var ofta min knutpunkt där jag bytte mellan pendeltåg och buss. Hur stationen såg ut på den tiden har jag tyvärr ingen bild på men det var en vanlig pendeltågsstation från 1970-talet med en lång blåsig gångramp och rulltrappor ner till bussterminalen.

Nu var det ett tag sen jag var där – så döm om min förvåning när jag en grå februarilördag steg av tåget för att besöka antikmässan…

Februari 2013, nya stationen och bostadsområdet byggs

Februari 2013, nya stationen och bostadsområdet byggs

Nog hade jag hört att det var något nytt på gång i Älvsjö, och det behövdes ju, men det här illgröna glasschabraket hade jag aldrig kunnat drömma om. Med stora ögon klev jag omkring och knäppte bilder. Nytt, gammalt, blandningen av nytt och gammalt – jag brukar inte ha svårt för nåt av det där. Men detta…  Ska det ge resenärerna vårkänslor eller vad är meningen? Förstår det inte alls, men nästa gång jag kommer hit är det kanske sommar och sol, byggena är klara och de gröna husen smälter in på ett underskönt sätt i omgivningarna. Kanske.

Fotorunda – med ögon känsliga för grönt…

En rätt häftig entréhall med retrolampor

Entréhall med högt i tak och retrolampor

Stort och grönt...

Stort och grönt…

…ja faktiskt chockgrönt!

Och i fjärran finns som vanligt spår till historien

Och i fjärran finns som vanligt spår till historien, här i form av en kyrka, troligen Brännkyrka med anor från 1100-talet.


nu & då: Centralen

Bilden nedan föreställer Stockholms Centralstation omkring 1920. Byggnaden, som invigdes 1871, har efter 50 år kvar mycket av sin palatsliknande pampighet. Tillbyggnaden på huvudingången var ett biljettkontor som hade tillkommit i början på 1900-talet och kallades puckeln. Den togs bort igen vid en stor ombyggnad på 1920-talet.

Centralen omkring 1920

Stockholms central omkring 1920

Redan 1920 var taximyllret livligt. Idag är det likadant, även om stuket på bilarna har ändrats en del.

Stockholms central 2013

Idag är centralen huvudbyggnad i det gigantiska komplex som växer upp runt Klarabergsviadukten och stationsområdet. Pampig är den fortfarande om än något slätare och stramare än i gamla tider. I början av 1950-talet ”hyvlades” nämligen fasaden av och vad som då ansågs som onödig utsmyckning togs bort.

På insidan, i den stora väntsalen, har inte förändringarna varit så stora, även om det tillkommit rulltrappor, affärer och en ”spottkopp”.

Stora väntsalen, 1920-tal

Stora väntsalen, 1920-tal

Annars är mycket sig likt: armaturerna, jordgloben (fast det inte går att dricka vatten ur den längre) och valvbågarna.

Stora väntsalen 2013

Stora väntsalen 2013

Det byggs och förändras något enormt kring centralen nu, som sagt. Förändring är ofta bra och nödvändigt men man måste kunna lämna kvar spår av det gamla, som ledtrådar till historien. Det finns gott om sådana spår på centralen, åtminstone än så länge. Om det nya som är på gång finns mer att läsa här: http://www.trafikverket.se/citybanan.

Faktakälla: Stockholms järnvägar 2. Centralstationen och Norra stambanan av Hans Björkman och Gert Ekström.


nu & då: Jakobsbergs station

Det är roligt med gamla vykort! På sistone har jag köpt på mig en liten trave kort på platser som jag har någon form av anknytning till. Här kommer därför första inlägget i en tänkt serie med bilder från nu och då, med början här hemmavid.

Järnvägsstationer har mycket att berätta om tidevarv och samhällen. Jag har alltid varit en tågresenär – fjärrtåg, pendeltåg och tunnelbana. Kanske är det därför jag fascineras lite av stationer – av all väntan, alla tankar och alla minnen de representerar.

nu & då – Jakobsbergs station

Det börjar se ganska skamfilat ut, gamla stationshuset vid Jakobsberg i Järfälla. Själva stationen huserar förstås sedan länge i ett modernt pendeltågsschabrak, men det gamla huset står kvar, kallas numer Villan och är restaurang. Huset har överlevt sedan 1876 och står nu mitt i den brusande tjugohundratalsförorten och minner om tider som svunnit.

Jakobsbergs station 2013

Jakobsbergs station 2013

Bakom huset skymtar byggnader från olika epoker i förortens historia. De saknas förstås helt i bilden nedan från ca 1960. Den storskaliga förorten fanns ännu inte, större delen av ortens centrala delar var trädgårdsstad, även om ett och annat flerfamiljshus börjat byggas och befolkningen börjat öka. Men det är fortfarande lummig idyll runt stationen.

Jakobsbergs station ca 1960

Jakobsbergs station ca 1960

Ytterligare 30 år tillbaka i tiden finns det vackra lilla ställverket kvar intill stationen och i bakgrunden syns flera stugor. Villastaden Jakobsberg var ännu ganska ny och trakten präglades av jordbruk och landsortsidyll. Inga elledningar syns över spåren – banan elektrifierades först 1946. År 1930 trafikerades Jakobsberg av 18 ångdrivna lokaltåg och 8 fjärrtåg per vardag, kanske ändå inte så illa för en liten ort. Och jag tror att huset var rött!

Jakobsbergs station 1934

Jakobsbergs station 1934


Stationskultur

Snart jullov och nytt år. För den som vill ägna sig åt en kulturgärning under 2013 kommer här ett tips: Dokumentera gamla pendeltågsstationer! Troligen är det ett råd att ta till sig var man än bor men det gäller alldeles särskilt i Stockholmsområdet de närmaste åren.

Bilden nedan visar bygget av huvudentrén till Citybanan, den helt nya pendeltågstunneln genom Stockholm. Nya pendeltågsspår byggs också hela vägen nordväst ut, för att ge tätare och stabilare trafik.

Entrégropen

Entrégropen

I och med bygget av nya Citybanan och Mälarbanan kommer flera pendeltågsstationer att flyttas, byggas om eller helt enkelt läggas ner och rivas. Några exempel på dessa olika förändringar är Karlbergs station i Vasastan samt Barkarby och Kallhäll i Järfälla. Här ett bildsvep.

IMG_1093

Karlbergs station, vilande på vacker bergvägg

Klassiska Karlberg. Själva stationen invigdes 1882 och femtio år senare, 1932, stod den nuvarande stationsbyggnaden klar. Om några år läggs den ner när Citybanan leder pendeltågen via den nya stationen vid Odenplan i stället.

IMG_1094

Perrongerna vid Karlberg och slottet i fonden.

Tar man sig någon mil nordväst ut, in i Järfälla kommun, kommer man till Barkarby station. Den ska flyttas 250 meter norrut för att komma närmare den nya Barkarbystaden. Läs mer om tågtrafiken i den expansiva regionen här: http://www.barkarbystaden.se/sidor/tagtrafik/

Barkarby var från början en idyll med en liten stuga till stationshus och villor och lummighet runt omkring. Numer inte fullt så idyllisk.

P1080280

Bron är från 1930-talet. Där regleras bil- och busstrafiken med ljussignaler, en riktning i taget. Den är för smal för att vara tvåfilig. Bron ska nu rivas och ersättas av en ny gång- och cykelbro, efter vad jag förstår.

Barkarbybron

Barkarbybron

Man får hoppas att gångtunneln med kakelkonsten bevaras.

Barkarbyälg

Barkarbyälg

Och långt där borta skymtar den nya staden som stationen ska närma sig. Och däremellan E18… Barkarby ska bli en knutpunkt och så småningom byta namn till Stockhom Väst.

Staden och vägarna

Staden och vägarna

Två snäpp längre ut ligger Kallhäll. Även denna anrika station ska rivas och det blir en helt ny byggnad. Bara bra? Är den nuvarande ful som stryk? Ja, kanske. Men ett tidsdokument och en symbol för förortstro och framtidstro där den reser sig  i urskogsgrönskan.

Kallhälls station

Kallhälls station

På den kompakta betongväggen ut mot Kallhällsleden finns en rest från det första stationshuset, en gavelspets som räddades när huset revs 1982. Fantastiskt!

Ett spår av det förflutna

Ett spår av det förflutna

Kallhälls station

Stationen och skylten

Till sist en bild av det lilla bedagade stationshuset i Jakobsberg. Stationen här är en av Sveriges största järnvägsstationer med 20 000 passagerare per dag, men den hör kanske till dem som påverkas minst av den nya järnvägen – det blir en ny utgång i södra delen och så ska det gamla stationshuset flyttas – tio meter! – för att lämna plats åt de nya spåren. Men än står det där det har stått sedan 1870-talet eller så.

GOD HELG!

Jakobsbergs gamla stationshus

Jakobsbergs gamla stationshus